Nationella minoriteter på vita duken

Anna och Elias är på biografen för kvällens film. Medan de väntar på att filmen ska börja diskuterar de hur nationella minoriteter representerats på vita duken.

NATIONELLA MINORITETER

Fredrik Karlsson

12/2/20252 min read

Anna har tagit bussen till Elias. De ska se kvällens film på biografen. Anna och Elias har precis köpt popcorn och läsk. De är redo för kvällens föreställning på biografen. De har lite väntetid innan filmen börjar. De för ett samtal om hur nationella minoriteter har lyfts fram på vita duken efter 9/11-attentaten mot World Trade Center och Pentagon.

Anna: Det ska bli trevligt med en film på den stora vita duken Elias. Läsk och popcorn är inköpt. Vi är redo för kvällens film. Biografens röda inredning är beroendeframkallande. Den ger intrycket av att allt är perfekt för en trevlig filmkväll. Men det finns en baksida. Den baksidan är hur nationella minoriteter framställts på vita duken efter 9/11-attentaten mot World Trade Center och Pentagon. Filmer som marknadsförts som familjeunderhållning innehåller stereotypa bilder av nationella minoriteter. Det är skrämmande att man får marknadsföra sådana film med stereotypa bilder av nationella minoriteter som familjeunderhållning.

Elias: Precis Anna. Det är ett varmt och tilltalande klimat här inne i biosalongen. Biografens röda inredning ger det varma och tilltalande klimatet. Men det finns en mörk sida. Denna mörka sida är hur nationella minoriteter har blivit framställda på vita duken efter 9/11-attentaten mot World Trade Center och Pentagon. Det är som att det fanns en verklighet för nationella minoriteter före 9/11-attentaten och helt en annan verklighet för nationella minoriteter efter 9/11-attentaten.

Anna: Tyvärr finns det krafter Elias i vårt samhälle som vill använda de fruktansvärda attentaten mot World Trade Center och Pentagon för sin egen agenda. Det är svårt att identifiera stereotypa bilder av nationella minoriteter om man inte har verktygen för att analysera rörlig bild. Rörlig bild kan påverka vår bild av samhället och bilden av nationella minoriteter om vi inte är försiktiga.

Elias: Du har rätt Anna. Vissa mörka krafter vill dra nytta av dessa fruktansvärda terrordåd som ledde till tusentals människors död. Den rörliga bilden kan vara ett kreativt verktyg för att uttrycka sig. Den rörliga bilden kan också vara ett destruktivt verktyg i fel händer. Det är inte lätt att ge alla människor de verktyg som behövs för att kunna analysera rörlig bild. Problemet blir dessutom snabbt värre i takt med att mängden video ökar kraftigt online. En gemensam standard för etik och moral vore bra inom filmindustrin. .

Anna: En gemensam standard är dessvärre ett drömscenario Elias. En sådan gemensam etisk standard är svår att implementera i en industri som präglas av kreativ frihet. Jag har en stark oro för att detta skulle kväva kreativiteten och leda till självcensur. Det vore inte bra för varken filmskaparna eller demokratin.

Elias: Bra poäng Anna. Vi ska absolut inte ha censur eller självcensur. Det vore inte demokratiskt. Vi konsumenter måste sätta den etiska standarden genom att rösta med plånboken. Vi behöver spendera våra pengar på biobiljetter som finansierar filmer som värnar om och premierar demokratiska värden som respekten för nationella minoriteter.

Anna: Reklamen innan filmen är slut Elias. De kommer inom kort släcka ner för kvällens föreställning. Nu börjar kvällens film.