Nationella minoriteter på vita duken

Anna har tagit bussen till Elias. De ska se kvällens film på biografen. De är redo för kvällens föreställning på biografen. De har lite väntetid innan filmen börjar. Det för ett samtal om hur nationella minoriteter lyfts fram på vita duken efter 9/11 - attentaten mot World Trade Center och Pentagon.

Anna: Det ska bli trevlig med en film på vita duken denna kväll. Biografens röda inredning är beroendeframkallande och ger en varm och mysig stämning. Men det finns en baksida. Den baksidan är hur nationella minoriteter framställts på vita duken efter 9/11 attentaten.

Elias: Det är en intressant och skrämmande aktuell samhällsfråga som du lyfter Anna. Det är skrämmande att man får marknadsföra film med stereotypa bilder av nationella minoriteter som om de vore familjeunderhållning. Det är en mörk sida av film på vita duken som alltför få pratar öppet om idag.

Anna: Det är som att det fanns en verklighet för nationella minoriter innan 9/11 - attentaten och en helt annan verklighet efter 9/11 - attentaten. Det finns tyvärr krafter i vårt samhälle Elias som vill använda de fruktansvärda dåden mot World Trade Center och Pentagon för att driva sin egen agenda.

Elias: Det är svårt att identifiera stereotypa bilder av nationella minoriteter om man inte har verktygen för att analysera rörlig bild. Rörlig bild kan påverka vår bild av samhället och bilden av nationella minoriteter om vi inte är försiktiga. Genom artificiell intelligens kan den här typen av stereotyppa bilder skapas ännu fortare och spridas via film och sociala medier.

Anna: Du har rätt Elias. Vissa mörka krafter vill dra nytta av den tekniska utvecklingen för att sprida stereotypa bilder av nationella minoriteter. Idag är inte vita duken den enda kanalen där sådana stereotypa bilder sprids. De förekommer i stor skala på olika forum och sociala medier på nätet.

Elias: Intressanta tankar Anna. Den rörliga bilden kan användas som ett kreativt verktyg men den rörliga bilden kan också användas som ett destruktivt verktyg i fel händer. Det är inte lätt att ge alla människor de verktyg som behövs för att kunna tolka och analysera rörlig bild.

Anna: Helt riktigt Elias. Problemet växer dessutom snabbt i takt med att mängden video ökar kraftigt online. En gemensam standard för etik och moral vore bra inom filmindustrin.

Elias: En gemensam standard är dessvärre ett drömscenario Anna. En sådan gemensam standard är svår att implementera i en industri som präglas av kreativ frihet. Jag har en stark oro för att detta skulle kväva kreativiteten och leda till självcensur. Det vore inte bra varken för filmskaparna eller för demokratin.

Anna: Bra poäng Elias. Vi ska absolut inte ha självcensur. Vi konsumenter behöver istället sätta den etiska standarden genom att rösta med plånboken. Vi behöver spendera våra pengar på film som värnar om och premierar demokratiska värden och respekten för nationella minoriteter. Nu börjar kvällens film Elias.